Temavecka: Att inkludera är att vara öppen

Jag hoppas att ni inte glömt att det är inkluderingstema här på bloggen den här veckan. I går bloggade jag om inkluderande kommunikation. I dag tänkte jag skriva lite om praktisk inkludering, både på nätet och utanför nätet.

Inkludering handlar inte bara om hur man väljer att kommunicera med människor, utan om vilka man ens väljer att försöka kommunicera med. Ofta väljer man att kommunicera med de som är som en själv, som är lika gamla, har samma bakgrund, samma intressen, tycker lika, osv. Det är jättetrevligt, men ett problem är att det är uselt ur ett inkluderingsperspektiv. Och rent kommunikativt är det inte heller lysande, eftersom det brukar sluta med att man sitter och predikar för kören istället för att prata med nya, nyfikna människor.

Därför är det viktigt att våga gå utanför den egna gruppen, både i det stora och det lilla. Bjud in föreläsare från helt andra sammanhang och be dem anlägga sitt perspektiv på de frågor vi tycker är viktiga. Bjud in till debatter där det får hetta till lite. Debatter där alla i grund och botten tycker ungefär lika ger inte så mycket. Samarbeta med andra organisationer. Samarbeta över traditionella gränser. De flesta gränser är ganska meningslösa när man faktiskt lärt känna de som befinner sig på andra sidan. Se till att de som inte är på plats kan känna sig inkluderade. Bambusa, twittra, sug åt er input utifrån i samma takt som ni sänder ut era egna tankar.

Men man kan göra skillnad alldeles på egen hand också. Kommentera på en blogg du inte brukar kommentera på. Varför inte på en blogg som inte skrivs av en pirat? Länka till bloggar du inte brukar länka till. Om det är piratfika, sätt dig med människor du inte brukar sitta hos. Kommer det nya personer till fikat, se till att de inte sitter ensamma och tysta i ett hörn. Få dem att känna sig välkomna.

Att vara inkluderande är att vara öppen. Det går inte att vara inkluderande utan att våga lyfta blicken från den egna naveln och blicka mot horisonten. Det fina med att vara öppen och inkluderande är att man får in massor med nya infallsvinklar på saker och ting. Jag är jätteglad för att jag vågade vara öppen och lyssna på de där allra första piraterna jag stötte på. Lika glad är jag för att de var öppna och vågade ta emot mig. Jag tror att både de och jag har fått ut en massa positivt av det. Själv har jag till exempel fått en helt annan förståelse för hur djupt tekniken faktiskt påverkar våra liv på många plan, både positivt och negativt. Det hade jag aldrig fått om jag inte släppt in en massa tekniker i mitt liv.

Eller ta Farmor Gun. För några år sedan var hon inte ens uppkopplad. I dag är hon hela bloggosfärens Farmor Gun. Hon har tillfört Piratpartiet massor av nya perspektiv. Jag är säker på att hon tillfört en massa till många andra i bloggosfären också. Bara genom att finnas till och tolka saker som sker på sitt vis ur sitt perspektiv. Jag vet i alla fall att jag sugit i mig en massa bra erfarenhet från Farmor Gun.

Eller Unni Drougge som lärt mig massor om massor av saker. Kanske framför allt att man ska våga göra saker. Att man inte ska sitta och ångra en massa man aldrig gjorde. Hon gör jämt en massa oväntade saker som berikar både hennes och andras liv. Hon fick piratrörelsen att se att det faktiskt finns redan etablerade kulturskapare som tänker nytt även i Sverige.

Eller Mackan Andersson som lyckas med konststycket att kombinera att vara skräckförfattare, stand up-komiker, frälsningssoldat och pirat. Fråga mig inte hur han gör det, men han gör det bra och det är något som jag ser upp till.

Jag skulle kunna räkna upp många andra, men jag stannar här den här gången. Min poäng är att vi hade kunnat gå miste om alla de här tre personerna som på olika sätt hjälpt piratrörelsen om vi stirrat oss blinda på att de kanske vid första anblicken inte passade in i vår lilla piratflock. Farmor Gun är lite äldre än genomsnittspiraten. Unni är författare. Mackan är både författare och frälsningssoldat.

Men skillnader är tillgångar. Varje skillnad är en möjlighet att få nya synvinklar på saker och ting och det är något vi inte får gå miste om. Jag var också en främmande fågel vid första anblicken, men det gick ju ganska bra till slut i alla fall, eller hur? Det är därför vi aldrig får glömma bort att vara så inkluderande som möjligt i allt vi gör. Om vi inte är det kommer vi att gå miste om fantastiska människor och tankar.

I morgon kommer jag att fortsätta min temavecka om inkludering med att prata om intern inkludering.

Jag hoppas att ni inte glömt att det är inkluderingstema här på bloggen den här veckan. I går bloggade jag om inkluderande kommunikation. I dag tänkte jag skriva lite om...

Anna Troberg är författare, före detta bokförlagschef, ivrig bloggare och partiledare för Piratpartiet. Hennes humoristiska roman "Chefer från helvetet" är publicerad i Sverige, Norge och Finland. Följ mig på här och på min blogg på Nyheter24 och på Twitter, Google+, Facebook och YouTube.