Datalagringsdirektivet = 140 000 utlämningar av privat information per år

Med tanke på att hela minoritetsbordläggningen av datalagringsdirektivet vilar på något så opålitligt som Sverigedemokraterna, så är det förvånande tyst om det hela. Speciellt med tanke på Beatrice Asks lilla flirt med SD i går. Jag låter dock inte det stoppa mig. Om vi får eländet på halsen, så vill jag kunna säga att jag gjorde vad jag kunde för att stoppa eländet. Jag vill ha gott samvete.”

Sådant verkar inte Maria Abrahamsson bry sig så mycket om. Hon tycker att det är populistiskt att rösta nej till förslaget, trots att hon själv skriver så här:

Jag är ingen vän av trafikdatalagringsdirektivet, det vet alla som känner mig. Och det blir ingen högtidsstund för den personliga integriteten när majoriteten av oss riksdagsledamöter nu på onsdag kommer att rösta för den lagstiftning som genomför direktivet i den svenska rättsordningen och som därmed lägger på teleoperatörerna att lagra känsliga uppgifter om hur, var och när medborgarna kommunicerar med varandra.

Jaha… Och samtidigt tycker hon att jag är är intellektuellt ohederlig som jämför FRA-lagen med datalagringsdirektivet. Jag kanske inte är guds bästa barn, men i det här fallet är det Maria Abrahamsson som är ohederlig, inte jag.

I går publicerade Newsmill en artikel av mig om datalagringsdirektivet: “Om datalagringsdirektivet inte bordläggs blir Sverige ett föregångsland för diktaturer“. Läs gärna den. Här kommer ett par citat ur den:

Søren Schønberg, som leder EU-kommissionens kommande utvärdering av datalagringsdirektivet, säger att i de länder där datalagringsdirektivet redan implementerats hämtas det i genomsnitt ut privat information 140 000 gånger om året. I Frankrike hämtar man ut information 500 000 gånger. I Polen, där man är allra flitigast, hämtar man ut information en miljon gånger om året.

Den ofattbara mängden uthämtad privat information talar sitt tydliga språk. Den säger att man inte bara hämtar ut information vid misstanke om grova brott. Den säger att man för längesedan tappat respekten för människors rätt till sitt privatliv. Den säger att det finns tiotusentals, ibland hundratusentals människor som fått sitt privatliv skärskådat i enlighet med datalagringsdirektivet trots att de inte gjort sig skyldiga till något brott. Vi måste därför se till att detta integritetsmonster inte även sätter klorna i de svenska medborgarna.

Och:

Man ska aldrig stifta lagar som gör medborgarna helt beroende av makthavarnas välvilja. Det är bara att se sig om i världen och se vad som händer när makthavarna väljer att dra tillbaka sin välvilja. Det är ingen vacker syn. Därför ska lagar alltid verka för att stödja och bygga demokrati, inte montera ner den.

Sprid de här korta informationsfilmerna. Använd dem för att själv kunna vara med och opinionsbilda mot datalagringsdirektivet.

Med tanke på att hela minoritetsbordläggningen av datalagringsdirektivet vilar på något så opålitligt som Sverigedemokraterna, så är det förvånande tyst om det hela. Speciellt med tanke på Beatrice Asks lilla...

Anna Troberg är författare, före detta bokförlagschef, ivrig bloggare och partiledare för Piratpartiet. Hennes humoristiska roman "Chefer från helvetet" är publicerad i Sverige, Norge och Finland. Följ mig på här och på min blogg på Nyheter24 och på Twitter, Google+, Facebook och YouTube.