- About / Contact
Om mig / kontakt
Anna Troberg är författare, före detta bokförlagschef, ivrig bloggare och partiledare för Piratpartiet. Hennes humoristiska roman "Chefer från helvetet" är publicerad i Sverige, Norge och Finland.
E-mail: anna@annatroberg.net, mobile: +46 704-676 273
Piratpartiet ska leva den transparens och inkludering vi förväntar oss av andra
Jag noterar i motionerna i Piratpartiets forum att ”tillsätta en arbetsgrupp” används som en enkel universallösning på alla möjliga problem. Utan att gå närmare in på de respektive motionerna, som i sak kan vara både bra och dåliga, så skulle jag vilja säga några ord om att “tillsätta en arbetsgrupp” som en lösning på problem. Arbetsgrupper löser inte problem, de är ett problem.
Arbetsgrupper är exkluderande. Under min tid i Piratpartiet har jag ännu inte stött på en enda arbetsgrupp som arbetar så öppet och inkluderande som man skulle kunna kräva i ett parti som jobbar för transparens och inkludering. Att det blivit så beror naturligtvis inte på illvilja hos de som befinner sig i arbetsgruppen, utan på att det är lätt att liksom glömma bort de som står utanför och hur viktigt det är att få med dem i diskussionerna på olika vis.
Regeln är snarare att man om man är intresserad av att delta i en arbetsgrupps arbete måste vara lite synsk och spontanveta att man måste känna till att det är Bosse man ska prata med för att få vara med och att Bosse bara är inloggad i någon form av officiell kanal den tredje tisdagen i månader som börjar på M.
Arbetsgrupper stryper den fria diskussionen. Om en arbetsgrupp döper sig till tex ”Cykelgruppen”, så signalerar till och med själva namnet att det bara får finnas en grupp som ägnar sig åt cyklar. There can only be one. Vilket faktiskt inte alls stämmer. I dag finns det egentligen inga officiella grupper inom PP. Orggruppen är lite halvofficiell och svävar på en ensam liten plattform i organisationen efter ett medlemsmötesbeslut. Det är inte en idealisk lösning. De ledningsgrupper som finns, tex Kampanjgruppen och Utbildningsgruppen, etc är egentligen bara ett mer behändigt namn på de kluster som respektive ledare väljer att bygga runt sin funktion.
Arbetsgrupper är en chansning. Att tillsätta en arbetsgrupp är att chansa på att de som sitter i den kommer att uppfylla sin uppgift. Så länge det finns en arbetsgrupp som signalerar exklusivitet kan man vara säker på att ingen annan kommer att jobba på uppgiften. Det är ett problem, dels ur inkluderingssynpunkt, dels för att vi har oräkneliga exempel på arbetsgrupper som bildats och sedan inte levererat någonting.
Hur får man saker gjorda utan en arbetsgrupp? Nu har jag tagit upp problemen. Det finns naturligtvis en lösning och den har vi redan börjat jobba på i ledningen.
Istället för halv- eller helofficiella arbetsgrupper håller vi på att utveckla ett system för att alla lätt ska kunna följa och delta i viktiga diskussioner kring partiets politik och arbete. Detta system är under utveckling.
I dessa diskussioner kommer aktiva och intresserade människorna att utkristalliseras. När en diskussion börjar kännas färdig plockar man en eller flera personer av de som redan bevisat att de har den glöd som krävs och låter dem sammanfatta diskussionen till ett konkret förslag. Detta förslag låter man gå på en ordentlig remissrunda och därefter tar man upp det till beslut på den nivå som är lämplig för beslutet ifråga, ledning, styrelse eller medlemsmöte.
Genom detta förfarande får man flera positiva effekter. Processen blir extremt öppen och inkluderande i alla steg. Ingen tillåts lägga beslag på en diskussion. Den tillhör alla intresserade. Det betyder också att vi kommer att få in många fler olika synvinklar på varje fråga och det är alltid bra. Inga diskussioner stannar upp och fastnar i en dysfunktionell arbetsgrupp. Jag är dessutom övertygad om att detta förfaringssätt kommer att göra många fler intresserade av att delta i partiets utvecklingsarbete.
Piratpartiet befinner sig mitt i ett stort utvecklingsarbete. Det är oerhört viktigt för mig att alla medlemmar får samma möjligheter att delta aktivt i det arbete. Alla måste ges möjlighet att följa och delta i diskussionerna. Piratpartiet ska inte främja bildandet av föreningar för inbördes beundran, vi ska främja transparens och inkludering i alla steg.
Piratpartiet ska leva den transparens och inkludering vi förväntar oss av andra
Isak Gerson
April 5, 2011 at 10:06 am
Jag tycker att du dödar din idé av vad en arbetsgrupp är, och inte arbetsgrupperna i sig. Vad säger att en arbetsgrupp behöver vara exkluderande? Organisationsgruppen har – vad jag vet – haft folk som hoppat in och ut efter intresse. Jag har fått uppfattningen att ledningsgrupperna är snäppet mer stängda än så, att de plockar in och ut folk efter behov. Och det fungerar. En arbetsgrupp kan mycket väl bestå av en eller ett par ansvariga som koordinerar de medlemmar som vill delta i diskussionerna. Visst finns det exkluderande ledare, men det handlar väl om att inte välja dem?
De arbetsgrupper jag varit med i har jämt och ständigt plockat in åsikter utifrån, både från samtal och bloggar. Ja, det står till och med i Kunskapskommissionens uppdragsbeskrivning.
Ung Pirat har och har haft mängder av fungerande arbetsgrupper. De är bra på att sätta igång diskussioner och engagera medlemmar. Och de presterar. Att Piratpartiet inte klarar av att göra samma sak är beklagligt, men inte organisationsformens fel. Man avskaffar inte demokratin för att en statsminister beter sig dåligt, så att säga.
//xoxo Isak Gerson, stort fan av arbetsgrupper.
Anna Troberg
April 5, 2011 at 10:18 am
Hej Isak,
I den bästa av världar är det så du beskriver, Isak. Min erfarenhet från Piratpartiet säger mig dock att det inte fungerar så i praktiken. Arbetsgrupperna blir exkluderande och instängda. Att då och då plocka in lite åsikter utifrån är inte samma sak som att vara riktigt inkluderande. Folk tror att de inte får vara med. Folk vet inte var de ska vända sig för att få vara med. Arbete blir inte gjort för att den utsedda gruppen tröttnar på det ingen annan tror att de kan jobba med frågorna för att det finns en one and only grupp.
Vi har testat det och det fungerar inte på det sätt det borde. Därför tycker jag att vi måste testa något nytt.
NingúnOtro
April 5, 2011 at 11:17 am
The same problem often arises with members of the various governing bodies of the party (or generally any other organizing structure), when being seen as part of the governing body is desirable in terms of personal prestige, and this desire for prestige ends up counting more than the objective assessment of ones capacity to fit into the requirements necessary to be able to optimally perform the duties of the position. Those who do not really care for the content compete for the posts, and those who really care stay away because there is nothing useful that can be done wasting ones time providing cover for the incompetence of the first ones.
The internal democratic structure of any kind of organisation suffers badly from this kind of often unconscious behaviour of many individuals.
Pontus
April 5, 2011 at 10:20 am
Glöm inte bort att i den fria form som föreslås av dig så glömmer du bort en mycket viktig del, nämligen spetskompetensen. Om en diskussion förs och innehållet i diskussionen inte är praktiskt tillämpligt på grund av t.ex. grundlag eller praktiska omständigheter så måste det finnas någon med mandat och kunskap att säga stopp oavsett hur många denne har emot sig. Annars hamnar PP bara samma i träsk av ignorant okunskap som alla tidigare regeringar hamnat i när det gäller t.ex. upphovsrättslagstiftningen!
Anna Troberg
April 5, 2011 at 10:45 am
Hej Pontus!
Jag ser inte det problem du ser. Om det är fritt fram för alla att delta i arbetet, så är kommer det att finnas gott om utrymme för kunniga människor att delta. Dessutom kommer fler kunniga ögon kunna följa diskussionen och lyfta fram fakta. Glöm inte heller det sista steget, uppsamling och konkretisering av diskussionen. Naturligtvis är en obligatorisk del av detta arbete att kolla så att det inte blir sakfel i slutresultatet.
NingúnOtro
April 5, 2011 at 11:30 am
Pontus is right, Anna. You have to take into account the asymmetric nature of this kind of relations. Excellent people are a scarce commodity
and fur-teh-lulz commoners are abundant, specially in very young parties with our kind of background.
If the Party headlines are not VERY CLEARLY defined, in such a way that excellent people may say they are absolutely right when they are absolutely right… then they WILL burn out soon when their logical and ethical coherence is outvoted “democratically” time after time by the not so careful fur-teh-lulz majorities.
If you do not take care, you end up with a party that will be only good at organizing parties for fun, with people shunning any kind of responsibility.
Again, this may not be the present situation, but it is a statistical trend that can only be avoided if taken care of in due time (before the fur-teh-lulz fraction gets a perpetual absolute majority you can’t get democratically rid of).
Anna Troberg
April 5, 2011 at 11:38 am
Hej NingúnOtro!
Jag förstår inte varför ett mer transparent och inkluderande sätt att arbeta by default skulle innebära ett sämre resultat. Lulz skrämmer mig inte alls. Jag har massor med lulz runt om mig varje dag och det gör varken från eller till.
Jag är helt övertygad om att öppenhet och inkludering ger långt mycket fler fördelar än nackdelar. Alternativet är att tumma på båda och det tycker jag vore extremt olyckligt för ett parti som arbetar för att andra ska vara transparenta och inkluderande i sina beslutsprocesser. Det är oerhört viktigt att leva som man lär. Jag vill inte att diskussioner och beslut i Piratpartiet ska behandlas som ACTA-förhandlingar.
NingúnOtro
April 5, 2011 at 5:54 pm
The problem is not the transparency and the openness, Anna. Where it goes wrong is when because of an exaggerated openness and transparency, and also out of a sentiment of non-discrimination, everybody is accepted inside the party and gets to vote “democratically”.
The strength of the Pirate Party has been its origin. The core of its early members, due to the nature of their initial relations, operated a very transparent “natural” selection process. They were very logically and ethically stable persons concentrated in a very compact group because they took advantage of their computer-nerdiness to be able to bridge the big physical distances among them.
They did not need formal party structures because they were all very humanistically collaborative and wise, so any possible disputes were settled through sound debate and consensus. It was like having a Party with 10 Richard Stallman clones on the board and another 30 or so as ordinary members. It was very difficult to find something on which to disagree with one another.
There would be no problem at all to accept into such a party another 50 Richard Stallman clones, even all at once, and continue with all the transparency and inclusiveness, because they are all supposed to be serious people.
But if instead of 50 more Richard Stallman clones you accept 50 Fur-teh-lulz zombies (I’m exagerating to make things clear
), sooner or later, upholding the principle of non-discrimination… they will demand that instead of by consensus some decisions be made by majority vote.
There is nothing wrong, you’d say. Until it happens that the Party Headquarters start burning 10 minutes before the Madrid-Barcelona (I’m Spanish
) football derby starts… and you lose 30 votes to 50 whether you start fighting the fire right away or 90 minutes later after the match has ended.
If you are not very careful to state very clear priorities and policies for the party line of action while you are still the 30 ethical nerds, and put in the statutes a +90% vote threshold for any change on these to be accepted… the party WILL end up consisting of nothing but Fur-teh-lulz zombies because anybody else will soon end BURNED OUT and IMPOTENT to democratically do anything acceptable to save it.
The Fur-teh-lulz kind of guys are the ones that improvise fun everywhere with whatever is easily at hand, and never invest in party structures capable of developing long term strategies.
There must be fun, but never the irresponsible kind of fun that comes before the real job is done and is always more important than getting the job done.
I would like an awful lot of people to be far more responsible than they are today, so I would not have to think so much on ways to avoid the possibility that too many irresponsible persons inside the project just spoil everything, but I can not count on it to happen “naturally”.
Neither should the Pirate Party.
Pontus
April 5, 2011 at 10:57 am
Hej igen Anna,
Jag beundrar dig för din tilltro till människors välvilja men du missar en av de starkaste primitiva drifterna människan har, flockbeteendet! En ensam eller ett fåtal ensamma individer kan oftast inte stoppa en flock individer som slagit in på ett spår. Sakfel slinker lätt igenom hela vägen till slutresultatet, se bara på hur sjukförsäkringssystemet fungerar, alla ser att det inte funkar även de ansvariga men ingen vill stå till svars för bristerna (som i flera fall lätt kunde åtgärdats i tidigare skede) vilket leder till ett av europas sämsta system. Jag vill att vi ska ha europas bästa integritetslagstiftning utan brister vad gäller myndigheters behov att faktiskt kunna och få kliva över gränsen för den privata sfären i enstaka fall, den får man inte om ingen tillvaratar dessa intressen proaktivt redan vid inledande diskussioner.
OlofB
April 5, 2011 at 11:04 am
Här vill jag flika in att en “ideologisk kompass” kan hjälpa upp situationen dramatiskt. Om diskussionen förs mot bakgrund av några “grundregler”/”principer”/”fundamenta”, helt enkelt en världsbild, blir det lättare att få fram sunda konkreta detaljregler. På så sätt blir det både inklusion/öppenhet (det Anna eftersträvar) och meritokrati (det du uppmärksammar oss på behövs).Twitter: olofb
Anna Troberg
April 5, 2011 at 11:04 am
Hej Pontus!
Jag tror att fler ögon ger större chans att fånga upp felaktigheter än färre ögon. Jag tror att levande, öppna diskussioner ger bättre slutresultat än slutna diskussioner. Och ja, jag tror på människors fantastiska förmåga om de bara ges chansen att vara med.
NingúnOtro
April 5, 2011 at 11:33 am
You read my mind, Olof
Scary Devil Monastery
April 5, 2011 at 11:52 am
Open Source har lyckats väldigt väl genom att “alla får vara med”. Vad gäller spetskompetens så är det – än så länge – så att PP består av många vars respekt för just kompetens är det som drivit dem bort från andra partier där Peters princip har härjat ett längre tag.
Någon form av strikta regler – om än så bara en löst formulerad kod – tror jag dock behövs helt enkelt så att vi inte vare sig får arbetsgrupper a la glada amatörer eller blir inmålade i samma typ av kommissioner som kommer fram till vilken vinkel en gurka får vara krökt i innan man måste sluta sälja den som sådan…
Anna Troberg
April 5, 2011 at 12:00 pm
Hej Scary Devil!
Alternativet är alltså inte arbetsgrupper eller glada amatörer. Alternativen är oinkluderande arbetsgrupper och en öppen och inkluderande process för att vaska fram konkreta underlag för beslut.
Det handlar inte heller om att det inte ska finnas några som helst ramar. Det ska finnas ramar och det är bland annat ett system för det som ledningen nu jobbar med.
Jag är fullt medveten om att traditionella arbetsgrupper känns vant och hemtamt, men de funkar inte speciellt bra för oss, varken praktiskt eller ideologiskt. Därför måste man hitta nya lösningar.
Och nu känner jag att svaret blev mer allmänt än till bara Scary Devil. Hoppsan.
Stefan
April 5, 2011 at 12:34 pm
@Anna
“Det ska finnas ramar och det är bland annat ett system för det som ledningen nu jobbar med.”
Så för att komma tillrätta med problemet med exkluderande arbetsgrupper så sitter just nu en exkluderande arbetsgrupp och jobbar med problemet?
Är inte detta ett alldeles utmärkt pilotprojekt för att testa hur en (mer) öppen utredningsprocess kan fungera. Varför inte börja på enklaste sätt med en wiki och en lämplig chatkanal?
Anna Troberg
April 5, 2011 at 12:39 pm
Hej Stefan!
Men, där har du faktiskt fel. Vi har lagt ut grundläggande info på partiets hemsida och skickat ut nyhetsbrev om det hela. http://www.piratpartiet.se/nyheter/sakpolitiskt-nav-och-s%C3%B6kindex
Vi kommer dessutom att fortsätta involvera medlemmarna så mycket det bara går. Men, redan nu har det skett mer tranparens och inkludering än vad någon annan grupp lyckats prestera. Och vi siktar högre än så.
OlofB
April 5, 2011 at 1:10 pm
Anna – det där sakpolitiska navet verkar vara en riktigt bra idé! Kanske skulle en förklarande film, t.ex. med Emma, dig och Torbjörn vara ett sätt att öka medvetenheten om dess existens?Twitter: olofb
Anna Troberg
April 5, 2011 at 3:10 pm
Hej Olof!
Ja, det har nog varit tanken hela tiden. Men, vi har bara 24 timmar per dygn, så det kommer så snart vi hinner.
OlofB
April 5, 2011 at 3:32 pm
Anna; det låter bra! Förstår att det är mycket. Kanske lägga ut uppgiften på Emma+Torbjörn?
Jag är också lite inne på Anders linje här nedan – titta på Open Source-världen. Här är en bok jag hittade via en googling, kanske något att införskaffa? Eller be någon skicka till dig, kan slå vad om att någon glad piratnörd därute redan har den och vill donera den till dig!
http://producingoss.com/Twitter: olofb
Anna Troberg
April 5, 2011 at 4:25 pm
Hej Olof!
Ja, det finns massor med olika alternativ för processer som inte alltid utgår från “tillsätt en arbetsgrupp”. Vi har en hel del att luta oss mot, samtidigt som vi tänker lite nytt.
Ska prata med Emma om film.
Uppdatering: Och nu har jag och Emma redan brainstormat fram en idé om hur filmen ska vara. Nu ska vi bara hitta en dag som passar för inspelning.
OlofB
April 5, 2011 at 5:08 pm
Anna; finemang
Det vore en smärre revolution om det kunde tas fram något slags politisk process likt wikipedia/OSS-världen.Twitter: olofb
Anders Troberg
April 5, 2011 at 2:07 pm
Viktigt är att förstå att eliminerande av arbetsgrupper inte innebär en eliminering av all ordning. Man måste fortfarande ha en process, en dokumenterad arbetsordning, den är bara lite bredare.
Titta på open source-världen. Där har man exempel på en inkluderande meritokrati som funkat utmärkt.
NingúnOtro
April 5, 2011 at 6:12 pm
Meritocracy and democracy go very well together… as long as those with the merits are the majority. But as soon as you expand so fast that the newcomers can not be ranked on their merits before allowed to participate in the decision process (waiting for that to be done could be argued as being undemocratic)… the ranked meritocrats are easily outvoted into boredom untill they quit.
And you are left with a Party as an empty shell with only the name to connect it to what it once was or stood for.
Peter Andersson
April 6, 2011 at 7:06 am
Piratpartiet har ju redan ett etablerat sätt att bilda arbetsgrupper: Om tre eller fler pirater vill gå ihop och jobba extra hårt för en specifik piratfråga så får de göra det utan att be om tillstånd.
Det systemet fungerar utmärkt eftersom det tillåter parallella arbetsgrupper på samma områden.
När folk börjar begära att styrelsen skall tillsätta speciella arbetsgrupper i speciella frågor så är det egentligen exklusivitet de vill ha, företräde för just sin egen agenda, eller pengar från partiet så att de skall slippa ta ur egen ficka, eller bäggedera på en gång!
Anna Troberg
April 6, 2011 at 7:33 am
Hej Peter!
Precis. Det finns ingenting som nu, eller med det system jag föreslår, hindrar folk från att skapa egna arbetsgrupper. Det jag vill ha är ett system där vissa arbetsgrupper inte blir mer jämlika än andra. Organisationsgruppen, som de facto även den är ett spontankluster, sitter just nu med en märklig halvofficiell status och hänger lite löst på en alldeles egen liten ö i orgschemat. Det är ingen ideal lösning.
Jag vill uppmuntra många att delta i utvecklingsarbetet. Jag tror att det ger ett betydligt bättre och mer förankrat slutresultat än om man skapar små elitkluster som tummar på både transparens och inkludering.
Scary Devil Monastery
April 6, 2011 at 9:28 am
Trepiratersregeln är egentligen den delen av partiets policy jag finner mest beundransvärd från Ricks ursprungliga sammanfattning. Den ger en frihet att verka som är oslagbar. Och uppmuntrar till partistyre på gräsrotsnivå då den i sak innebär att den som idéerna med störst genomslagskraft är den som i slutänden kommer att ha flest pirater med sig.
Det som vi måste betacka oss för är den topptunga hierarkin som andra partier drabbats av. Så snart vi tar ett för stort kliv in i det paradigmet har vi tjugo år på oss innan även vi i värsta fall är ett nytt “Folkpartiet (O)liberalerna” med partipiska och vuxenmobbning.
Jacob Hallén
April 6, 2011 at 11:34 pm
Det finns massor av sätt att driva en arbetsgrupp. Att internt sitta och snacka sig samman är den modell du klandrar i ditt inlägg, och med rätta. Tyvärr kastar du ut barnet med badvattnet, för en arbetsgrupp kan driva sitt arbete med full öppenhet. Fördelen med att ha en arbetsgrupp är att någon känner sig ansvarig och att man kan genomföra moment utan att behöva inkludera alla. Det krävs för att man i stora och komplexa frågor ska komma framåt över huvud taget.
Om vi tar min motion om skolpolitik som exempel, så vill jag ha en arbetsgrupp av den enkla anledningen att någon ska göra arbetet med att ta fram gällande läroplan, ta reda på om det finns några utredningar på området, indetifiera vilka delar av läroplanen som behöver förändras och sätta upp en teknisk miljö för att genomföra arbetet.
För att jag ska vilja lägga ned arbetstid på ett sådant projekt vill jag ha medlemmarnas sanktion att det här är ett vettigt projekt. Det kommer att leda till en utveckling av Piratpartiets politik. Om medlemmarna säger att de inte vill ha en skolpolitik så slipper jag lägga ned veckor av arbete.