I går körde SVT en dokumentär om Assange-affären. Det är en soppig historia där det inte går att veta vad som är upp eller ner längre.
Efter att ha blivit bombarderad av hundratals samtal från journalister från hela världen beslutade jag tidigt att inte ge fler intervjuer om syftet med dem var att prata om huruvida Assange är skyldig eller ej till de anklagelser som riktats mot honom. (Jag har däremot aldrig tackat nej till att prata om Wikileaks. Det gör jag ofta och mer än gärna.) Gårdagens intervjun fokuserade på hela cirkusen runt omkring Assange-affären och inte på skuldfrågan, så därför tackade jag ja och känner mig nöjd med det beslutet.
Varför vill jag då inte diskutera skuldfrågan? Jag var inte där. Jag var inte med när något hände eller inte hände. Jag kanske är lite kinkig, men om jag ska rikta min högaffel mot någon, så gör jag det ogärna på lösa Flashback-boliner. Jag vill gärna ha en aning om vad jag talar om. I ett fall där alla har olika agendor och säger sig sitta inne med någon sorts definitiv sanning, kan man aldrig vara nog försiktig med vem man litar på. Jag har valt att bara lita på det jag själv sett och hört.
Jag anser naturligtvis att alla har rätt att få en schyst rättegång. Jag inser dock att det är oerhört problematiskt i ett fall som detta, men jag tänker inte vara med och bidra till att göra det hela ännu soppigare än vad det redan är. För många kockar gynnar ingen. Jag tycker att saker ska gå rätt till. Jag kan inte styra över vad alla andra gör rätt eller fel, men jag kan styra mitt eget agerande. Jag kan välja att göra rätt.
Därför började jag tidigt tacka nej till att diskutera skuldfrågan. Istället erbjöd jag mig att vittna om någon av de inblandade trodde att den lilla information jag sitter inne med skulle kunna hjälpa till att bringa klarhet i vad som hänt eller inte hänt. Det tyckte någon och därför förhördes jag av polisen den 29/3. Förhöret spelades in och jag antar att en transkribering kommer att offentliggöras någon gång, men jag har ingen aning om när. Jag tycker hur som helst att det är ett betydligt mycket bättre sätt att bidra till en lösning än att springa och vifta med högaffeln i tid och otid.
När drevet går är det inte alltid kul eller lätt att vara en av dem som vägrar springa med åt det ena eller andra hållet, men allt är inte kul eller lätt här i världen. Ibland kostar det på att ha lite ryggrad, men det lönar sig alltid i slutänden. Man kan till exempel se sig själv i spegeln utan att skämmas ögonen ur sig. Det är ett plus. Ett annat, betydligt mycket större plus, är att man faktiskt är en del av lösningen, inte en del av problemet.
Om ni inte tror mig när jag säger att alltihop är en soppig historia, så kan ni se dokumentären själva här. På grund av copyright-tjafs har ni bara till den 7 maj på er att titta, så hellre nu än senare.
En extra behållning är att Jan Guillou 8:42 in i dokumentären säger: “Där hade jag fel.” Har det någonsin hänt tidigare? Det är ett riktigt scoop som jag tycker att SVT borde ha pushat mer på. Det enda uttalandet är på det hela taget mer sensationellt än allt vi andra säger sammanlagt.
Lars-Erick F
April 8, 2011 at 10:33 am
Jag orkade inte se programmet. För hela soppan är just… soppig.
Precis som du är jag mera intresserad av principfrågan, om hur “man” använder Assange för att komma åt Wikileaks (el rättare sagt om rätten att gräva journalistiskt) än av Assange ev skuld el oskuld.
Men din kommentar om Guillou gör mig frestad att kolla på SVTplay….
Anton Nordenfur
April 8, 2011 at 11:03 am
Jag har sagt det förut men jag säger det igen: riktigt bra att ta ställningen du gör. Nu vet jag inte hur nära du hann komma Assange under den tid ni träffades, men det känns som om de allra flesta skulle fattat en åsikt åt ett eller ett annat håll och låta det påverka vittnesmålet trots att det inte har någonting med saken att göra – “han var ett svin, han gjorde det säkert” eller “han var så trevlig, han skulle aldrig kunna göra något sådant”. Jag får så mycket mer respekt för dig som partiledare när du trots allt kan hålla en så objektiv ställning.Twitter: AntonNordenfur
Anders Troberg
April 8, 2011 at 12:47 pm
“Jag kanske är lite kinkig, men om jag ska rikta min högaffel mot någon, så gör jag det ogärna på lösa Flashback-boliner.”
Tja, Flashback kanske inte har världens högsta trovärdighet, men de är betydligt bättre än tingsrätten…
Anna Troberg
April 8, 2011 at 1:00 pm
Hej Bror,
med tanke på att 99% av det som står på Flashback om mig är rena fantasier, så är min tro på Flashbacks stora visdom mycket, mycket liten.
Anders Troberg
April 8, 2011 at 4:13 pm
Vilket fortfarande är mer än min tilltro till tingsrätten…
Scary Devil Monastery
April 8, 2011 at 2:10 pm
Guillou erkänner ett fel?
Och Lucifer annonserar att nästa Holiday On Ice blir i helvetets nionde krets. det mer sannolika alternativet är att han helt enkelt råkade säga “jag” i stället för “du”.
anders s
April 8, 2011 at 6:04 pm
Vi vet att du försöker balansera en politisk karriär med Assange-historien.
Dina ständiga Flashback-påhopp är kontraproduktiva dock. Försvara dig då! Att bräka om att “med tanke på att 99% av det som står på Flashback om mig är rena fantasier, så är min tro på Flashbacks stora visdom mycket, mycket liten” lägger ett löjets skimmer över dig eftersom du avfärdar och behandlar Flashback som en enhet. Jag förstår att det är ovant för dig att alla har samma röst (vilket de har på flashback). Nazisten, SDaren, PParen, förortswannabeganstern, feministen, veganen… allas röster är värda lika mycket på Flashback. Men det är klart att du inte kan tala gott om Flashback… du har ju din karriär att tänka på. Men, det är på Flashback som de “riktiga” människorna finns.
Tänk på det.
Ivan
April 8, 2011 at 8:40 pm
Hej Anna,
“Jag vill gärna ha en aning om vad jag talar om,” skriver du. Börja då med att läsa häktningspromemorian. I den finns tillräckligt mycket information för att kunna ta ställning i en rad frågor.
Det är riktigt att ingen av oss var där i rummet när de påstådda övergreppen skedde. Men tack vare de läckta polisförhören kan vi åtminstone ta del av kvinnornas anklagelser.
Då kan vi själva bedöma hur väl vi tycker åklagaren följer proportionalitetsprincipen. Vi kan fråga oss om Interpol rutinmässigt utfärdar “red notice” för den typ av förseelser som beskrivs i förhören. Vi kan ha åsikter om polisens undermåliga vittnesförhör. Etc, etc.
Det finns mängder av frågor att ta ställning i. Du behöver inte blanda in skuldfrågan alls. Chefsåklagare Eva Finné misstrodde inte kvinnorna överhuvudtaget när hon gjorde bedömningen att inget brott hade begåtts.
Varför tror du att du har ryggrad bara för att du inte tar ställning?
FrEDa
April 8, 2011 at 10:45 pm
Fri bevisprövning = allt som någon säger kan skada *någon* part.
Helt rätt att inte kommentera ärendet i sig. Rätt val Anna.
Ivan
April 9, 2011 at 10:30 am
FrEDa: Anna har kommenterat ärendet många, många gånger. Bl.a. i blogginlägget ovan, och på Twitter där hon och Piratpartiet gör reklam för den ogenerat partiska dokumentären som sändes häromkvällen. Att hon inte kommenterar skuldfrågan betyder INTE att hon inte tar ställning.
“Jag tycker saker ska gå rätt till” skriver hon. Men om de många oegentligheter som präglat fallet säger hon inte ett knyst.
Anna: Upp till bevis! Vill du att det ska gå rätt till, eller är det bara tomma ord?
Utan att ta ställning i skuldfrågan, tycker du att brottsrubriceringen är rimlig med tanke på omständigheterna i fallet? Tycker du att åklagaren följer proportionalitetsprincipen? Objektivitetsprincipen? Vad tycker du om Interpols “red notice”? (Gadaffi efterlystes med en “orange notice”).
Din tystnad i dessa frågor är också ett ställningstagande.
Vidde
April 9, 2011 at 7:58 am
Jag tycker det är rätt och riktigt att inte ta ställning i just skuldfrågan. Personligen vill jag att Assange ska vara en hyvens kille och inte ha gjort någon något ont, men i verkligheten så vet jag inte.
Huruvida saker ska gå rätt till eller inte kan man visst ta ställning till. Jag gissar att när Anna skriver “Jag tycker att saker ska gå rätt till.” så menar hon just det, och att hon inte anser att spekulationer om skuldfrågan ger Assange en rättvis rättegång.
Hampus Eckerman
April 9, 2011 at 10:56 am
Nej, Anders. Det är på Flashback som skvallerkärringarna finns. Det är något annat än mystiska idéer om att alla utanför skulle vara “overkliga”.
anders s
April 9, 2011 at 3:01 pm
Var på flashback mer precist? Överallt eller på något speciellt ställe? Flashback representerar 500.000 människor.
Var god peka ut skvallerkärringarna, eller knip.
anders s
April 9, 2011 at 3:04 pm
Jamenar är det i Bjästa-tråden det skvallrades? Eller i det oerhört populära matlagningsforat? Eller i matematikdelen? Kanske är det Kriminalhistoria du menar? Eller kan det vara Relationer och Samlevnad? Medicin & Hälsa kanske?
Svara nu Herr Eckerman!
Dag
April 10, 2011 at 11:48 am
Fråga till Anna: Har Du eller Emma träffat någon av de 2 målsägarna bortsett från när ni undertecknade avtalet med Wikileaks? I något annat sammanhang? Är Ni personligen bekanta från andra sammanhang?
Jobbig fråga? Kanske bäst ändå med ett rakt svar här. Det finns ju Twitter…fråga Emma
Mvh och hopp att piraterna ska stå upp för sanning och rättvisa!
Anna Troberg
April 10, 2011 at 5:56 pm
Hej Dag,
det är ingen jobbig fråga, men jag tycker inte att du eller någon annan har med vem jag umgås med att göra. Jag har ingen skyldighet att svara på personliga frågor bara för att någon känner sig nyfiken. Men eftersom jag vet vilket jäkla liv det blir om jag inte svarar, så nej. Jag känner ingen av de inblandade sedan tidigare och har mig veterligen heller aldrig träffat någon av dem, förutom när vi skakade hand på Wikileaksöverenskommelsen då en av dem var med.
Anna Troberg
April 10, 2011 at 6:47 pm
Hej igen,
jag glömde bort en sak. Jag tycker det är illa nog att du och andra tycker att jag har någon sorts skyldighet att redogöra för er vem jag umgås eller inte umgås med privat. Att dessutom antyda att jag skulle ha någons sorts skyldighet att berätta vilka människor jag känner umgås eller inte umgås med är… ja, jag finner faktiskt inte ord för det.
Vill du veta vem Emma umgås med föreslår jag att du frågar henne. Innan du gör det tycker jag dock att du borde ta dig en funderare över vilken rätt du har att rota i folks privatliv på det här sättet bara för att en av oss en gång råkade äta middag med två personer som uppenbarligen intresserar dig mycket.
Integritet är viktigt för mig. Hela den här soppan har tyvärr fått mig att inse att vissa talar om integritet utan att ha den blekaste aning om vad ordet betyder. Det är för sorgligt…
anders s
April 10, 2011 at 12:19 pm
Extremt fegt att börja moderera kommentarer. Du är ju en bluff Anna!
Anna Troberg
April 10, 2011 at 5:47 pm
Hej Anders,
jag modererar sällan bort kommentarer. Det gör jag bara när någon går helt över gränsen. Mig veterligen har jag aldrig tagit bort någon av dina kommentarer, såvida du inte postat i annat namn.
Elias L.
April 11, 2011 at 11:55 am
Vem brys sig om vad pressen skriver, assange ftw.
Patrik
April 11, 2011 at 4:14 pm
…och det här inlägget skulle kännas så väldigt mycket trovärdigare och mer respektingivande om du kunde låta bli att gnälla om Flashback. Ska du vara neutral så kan du för tusan inte hålla på och gnälla bara på den ena sidan i en konflikt. Då framstår den där förmenta neutraliteten bara som läpparnas bekännelse.
Anna Troberg
April 11, 2011 at 4:21 pm
Hej Patrik,
och din kommentar skulle ha varit mycket trovärdigare om du researchat en smula först: http://www.annatroberg.com/2011/01/11/dont-be-evil/
Patrik
April 11, 2011 at 5:50 pm
Skriver du bara för de som har läst allt du någonsin har skrivit? Om inte så är det nog en bra idé att ett blogginlägg kan stå på egna ben.
Men, visst, jag tillhör de som tittar in här rätt så regelbundet och jag har läst inlägget du länkar till – och jag fattar ändå inte vad det inlägget har med Assangefallet att göra? Tänker du att du har varit balanserad eftersom du har fått skit från den andra sidan i Assangefallet gällande något helt annat, bara för att det är samma personer? Eller är det så att om man följer några länkar till så inser man att just den där diskussionen faktiskt handlade om Assange? Eller är det så att #prataomdet bara handlar om Assange?
Näe, nu var du tyvärr obegriplig. Jag fattar i alla fall inte vad du menar.
Anna Troberg
April 11, 2011 at 6:09 pm
Nej, jag tänker att jag fått skit från alla möjliga håll för att jag tror att jag inte gör världen till en bättre plats för att jag joinar ena sidan för att kasta skit på den andra. Det är tydligen bland det mest provocerande man kan göra i dessa dagar. Men, jag misstänker att du inte vill förstå och därför tänker jag inte lägga någon energi på att försöka få dig att förstå heller.
Pingback: Säck, aska, niosvansad katt – Check, check, check! | Anna Troberg
Pingback: Konsten att hålla mer än en tanke i huvudet samtidigt | Sagor från livbåten
Pingback: opassande » Blog Archive » Kärleksaffärer, kopiering och kopimismsamfund